Haruki Murakami - 1Q84 - Del 1-3

Omdömena om Murakmis bok 1Q84 varierar allt från översvallande beröm till sågningar, det senare då kanske kopplat till hans tidigare verk. Har ännu inte läst någon av dessa, men hans sätt att skriva har gjort mig nyfiken. Så visst kommer jag läsa mer av honom.

Nätet är redan fullt av recensioner av denna trilogi, så jag tänker inte fördjupa mig alltför mycket.

För mig är det en magisk sagoberättelse av den gamla goda skolan. Det handlar om kampen mellan det goda och onda. Kärleken är central i berättelsen. En form av obesvarad ungdomskärlek lever genom hela historien, den mellan Aomane och Tengo. Vägen mot finalen går långsamt, detaljer beskrivs nogsamt och ritualer upprepas, mysterierna tätnar innan det lyckliga slutet. Hela tiden genom berättelse är månen och dess lilla tvilling centrala.

Texten i boken är mycket lättläst, enkel och okonstlad, men inte trivial på något sätt. Finns genom hela berättelse ett österländskt skimmer som förtrollar mig. Ibland behöver man denna typ av rätt harmlösa sagoberättelser som ett ljus i mörkret.

Är lite som Scheherazade när hon berättar sina sagor i Tusen och en natt eller Coelho i Alkemisten. Man sugs in i den fantasifulla berättelsen och bara läser och läser.
 
Over and out


Mr T